Börjar få lite bestick från olika håll. I går träffade jag en av mina bästa vänner och fick ett gäng teskedar av henne. Som tack ville jag gärna göra en ring av en av skedarna. Vi bestämde vilken sked (fanns ju givetvis bara ett exemplar av den) och vilken storlek. Den skulle vara av hela skeden, med tillplattat skedblad och skaftet virat runt. Men ...... det blir inte alltid som man vill. Just då, när skeden sprack, kände jag hur tankarna började snurra i huvudet: Nej, nu får du ge dig! Du kan inte det här! Nybörjare! Förstöra en fin sked och dessutom när du lovat att fixa en fin ring. Jaja, är den ändå förstörd kan man ju lika gärna såga, slipa lite och snurra ihop den så får vi se. Så här blev det och när jag skickade bilderna till min goda vän fick jag ett sånt där befriande svar: Vad fin den blev! Skönt!
Livet är lite så tycker jag. Det blir inte alltid som man tänkt och ibland tycker man att det ser totalt hopplöst ut, men oftast finns det något bra bakom nästa krök. Något man inte ser just då.
 |
| Så kan det gå! |
 |
| Men skedskaftet var ju kvar så.... |
 |
| Snyggt skedskaft. |
Tycker att ringen blev RIKTIGT vacker!! Tänk att det som ser ut som ett misslyckande kan bli till något vackert i en mästares hand!! Kram
SvaraRaderaNu ska vi inte ta i så! Jag är ingen mästare, bara en nybörjare och glad amatör. Däremot är jag skapad av mästarens hand. ;)
Raderavilken fin ring.
SvaraRadera